En våtmark, vad är det?
Det finns många typer och våtmarker och en våtmark kan se ut på många olika sätt och ha olika egenskaper, exempel på olika typer av våtmarker är sumpskogar, strandängar, översvämningsmader och myrmarker. Gemensamt för alla dessa typer av våtmark är att de är viktiga för vår natur. Våtmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden och är en av de allra artrikaste biotoperna, många arter i Sverige är beroende av våtmarker och nära 600 rödlistade djur- och växtarter är beroende av våtmarker för sin överlevnad.
Våtmarker har stor betydelse för att hålla vatten i landskapet och de skapar en flödesutjämnande effekt. Under torra perioder släpper våtmarken vatten långsamt och ger vatten till landskap och vattendrag, under perioder med mycket nederbörd fylls våtmarken på och ger ett jämnare flöde i nedströms liggande vattendrag.
Våtmarker är naturliga reningsverk, detta på grund av att vattnets hastighet stannar upp och vattnet rör sig långsammare. I våtmarken finns mikroorganismer som bryter ned organiskt material och kvävet frigörs till atmosfären igen, vid de långsamma vattenhastigheterna får partikelbundna näringsämnen som fosfor möjlighet att sjunka till botten och sedimentera. Våtmarker är därför ett miljövänligt och effektivt sätt att reducera övergödningen i våra vattendrag och hav.
Skirs våtmark
Historia
Sedan 1700-talet har man sänkt sjöar, mossar och kärr i Sverige för att skapa jordbruksmark och öka skogsproduktion. Detta genomfördes i stor skala och idag uppskattas att upp emot 90% av alla historiska våtmarker är utdikade och borta. Våtmarkernas försvinnande har en stor negativ påverkan på vår miljö. Våtmarkernas viktiga flödesutjämnande och vattenhushållande egenskaper har gått förlorade, såväl som deras värde som näringsfällor och deras betydelse i den biologiska mångfalden. Dränerad torvmark släpper även ut växthusgaser vilket bidrar till klimatkrisen genom en utökad växthuseffekt.
Idag är diken det vanligaste vattendraget vi har i Sverige och de utgör omkring 70% av vattendragen, det är uppskattat att den sammanlagda längden diken i Sverige når hela 24 varv runt jorden. Dikena försämrar landskapets möjlighet till att hålla vatten vilket bland annat leder till mindre motståndskraft vid torra perioder.
Att anlägga en våtmark
Idag satsas det både lokalt och nationellt på att återställa de förlorade våtmarkerna. Restaurering genomförs av olika aktörer som markägare, kommuner, myndigheteter och organisationer. Restaurering av våtmarker genomförs på olika sätt beroende på vilken typ av våtmark man återställer, men gemensamt är att man vill få vattnet att röra sig långsammare genom landskapet. En våtmark vars vattennivå är påverkad genom dikning kan restaureras genom att lägga igen diket, så kallad dikespluggning. Våtmarker kan även restaureras genom att låta rätade vattendrag återmeandra genom återinförsel av stenar och grus. I vissa fall anlägger man även våtmarker genom invallning.
När man vill restaurera eller anlägga en våtmark börjar man med att undersöka var och hur historiska våtmarker har varit placerade. Man försöker då även hitta placeringar som naturliga svackor och marker som idag är svårbrukade. Beroende på våtmarkens omfattning är den sen dags att projektera och detaljplanera i samspel med sakkunnig och markägare. När parterna enats om en lämplig lösning börjar själva anläggandet.
Det finns flera bidrag och stöd man kan söka för att finanserna våtmarken, ofta finansernas våtmarkerna med LONA-bidrag som kommer från EU och ges ut av Länsstyrelsen. Men det finns många bidrag att söka och kombinera och det är inte omöjligt att få en 100% finansiering av anläggningen av våtmarken. Beroende på var våtmarken anläggs finns det möjlighet att få markersättning för marken där våtmarken anläggs. Hur mycket markersättning som betalas ut beror på marktyp och bördighet.
Om du är intresserad av att restaurera eller anlägga en våtmark är du välkommen att kontakta oss, vi kan erbjuda rådgivning, hjälp med söka bidrag och stöttar under hela processen.