Mörrumsån har haft stor betydelse historiskt och det finns många kulturvärden inom avrinningsområdet. Mest känt är nog Mörrumsåns laxfiske som omnämns redan i Kung Valdemars jordebok från år 1231. Historiskt användes fiskemetoder som ljuster, håv, laxkar, laxnot och laxgarn. Idag är allt kommersiellt laxfiske nedlagt och idag utövas endast sportfiske.
Mörrumsån är utpekat som ett särskilt värdefullt vatten av Riksantikvarieämbetet. Vattnet och dess omgivningar har varit viktiga för människor som levde i bygderna kring ån. Mörrumsån har under århundrandena använts för att driva kvarnar, sågverk, industri och för att transportera varor och timmer. Skrivelser om flottning längs med ån finns dokumenterat från 1700-talet. Att kunna transportera timmer var viktigt för att driva industrier som sågverk och pappersverk, och timmer behövdes till skeppsvarven i Karlshamn och Karlskrona. För att kunna utvinna maximal kraft från vattnet och för att kunna transportera timmer på ett effektivt sätt så gjordes stora förändringar i vattnet. Vattendragen rätades och rensades på sten, hinder och ledarmar byggdes. Ån har även vara viktig för jordbruket, sjöar har sänkts och åar rätats för att få fram mer odlingsbar mark.
Idag finns flertalet viktiga kulturmiljöer inom avrinningsområdet, bland annat finns riksintresseområdena Lädja-Rösås, Hult-Sandsjö-Ormesberga, Granhult och Dädessjö i avrinningsområdet norra delar och Huseby-Skatelöv i avrinningsområdets mellersta delar. I åns södra delar finns riksintresseområdena Blidingsholm, Mörrum och Elleholm.
Flera av de historiska verksamheterna runt ån finns bevarade, besök länkarna längs ner på sidan för att läsa mer.
För dig som vill läsa mer
Vattenanknutna kulturmiljöer vid Mörrumsåns (Länsstyrelsen i Blekinge)
Vattenanknutna kulturmiljöer vid Aggaån/Kårestadsån – Länsstyrelsen
Vattenanknutna kulturmiljöer i HARO 86/87 Mellan Mörrumsån & Skräbeån – Länstyrelsen